Leva i nuet!

Har verkligen fått applicera mindfulness på mig själv under den här tiden efter att jag bröt foten i slutet av februari. Allting går inte att göra så snabbt som jag skulle vilja, promenaderna går i snigelfart osv. Är i alla fall väldigt tacksam över alla framsteg - att smärtan minskat, att jag kan gå en liten bit utanför gården, att jag inte blev mer skadad än jag blev. Sitter ute varje dag och lyssnar på fåglarna och ser min hundvalp växa för varje dag som går. Där är tempot högt en period och sedan faller hon ihop som en liten säck. Snacka om att leva nu!

Trött Iza